Hur det började

Varför hade man inte shettisar när barnen var små? Därför att jag tyckte att dom små elaka, lömska typerna bets, sparkades och var inte trevliga.

Men en dag, februari 2000, var Östen nere hos Kenneth L. i Skövde och skulle köpa upp livkvigor. Kenneth o hans far var mkt välkända Ardenneruppfödare, men hade även några shetlandsponnier, bla Belle Blonde o Rosenhagas Diadem.När de var ute och tittade på kvigorna så hade Kenneth pekat ut i en stor hage med några små prickar och sagt att köp dom där två du får bägge för priset av en. När Östen kom hem så sa han att det kommer upp 2 föl som Kenneth vill vi skall sälja vidare.

Jag blev VÄLDIGT upprörd och sa att dom skulle iväg så fort som möjligt jag ville inte ha dom kvar på vår gård!!-Om det fanns ngn människa som ville ha dom? Vad skulle vi ha dom till? Vi hade D-ponnier och flickorna höll på med hoppning/Dressyr.

Så kom då Diora (Hormesta Erik Viking-Rosenhagas Diadem) och Beliss, (Kanteborgs Sprite-Belle Blonde) DE var det mest välhanterade,snällaste, goaste,sötaste. Och när vi börja tänka efter så kunde vi inte sälja dom hur som helst det finns så mkt konstigt folk som inte förstår o uppskattar en så trevlig intelligent hästras. sedan for vi på utställning på Umåker- jättetrevligt Beliss blev RBIS. 40 p -bland ca 65 ponnier, Diora fick ochså 40p. Båda två blev diplomston vid 3 år(dom. Håkan Ström) och det gjorde inte saken sämre, sedan blev det föl.

NU säger jag åt alla att shettisar är jämställd med en drog, man blir besatt av föl och kan inte sluta fast förståndet och plånboken säger SLUTA; SLUTA.-Och det är så himla roligt, man blir glad av att bara vara tillsammans med dem. Mer shettisar till folket och dom skulle må bättre.